Geografi

Landeareal 114 524 km²

Avstand øst-vest 1.200 km

Høyeste fjell Pico Turquino i Sierra Maestra: 1.974 m o h

Geografisk inndeling
14 provinser og 169 kommuner

Hovedstad Havanna

Subtropisk klima

Middeltemperatur 22 grader i januar, 28 grader i august

Relativ luftfuktighet 75 %

Nedbør 138 cm/år

Tørkeperiode november – april

Regntid mai – oktober

Befolkning

Befolkning 11 236 099 (2008)

Folketetthet 102,3 inv./km2 (2008)

Urbanbefolkning 8 468 895 (2008)

Innbyggere i Havanna 2 148 132 (2008)

Fødelsestall 12,18 per 1000 inv. (2004)

Fødsler per kvinne 1,66 (2004) 1,98 i Norge (2009)

Befolkningsvekst - 0,1 (2008) 1,31 i Norge

Andel ungdommer 11,4 % av befolkningen er under 15 år (2008)

Andel voksne 71,6 % av befolkningen er mellom 15 og 59 år (2008)

Andel eldre 17 % av befolkningen er eldre enn 60 år (2008)

Dødsfall blant barn under ett år 579 (2008) 27 per 1000

Språk Spansk

Kvinner

Andel kvinner i parlamentet 43 % (2008) Sverige: 45 %. Cuba ligger på 3. plass i verden.

I provinsforsamlingene er andelen 42 %

Medlemmer i regjeringen 6 av regjeringens 31 ministrer er kvinner (2004)

Yrkesverksamhet 44,7 % av arbeidskraften utgjøres av kvinner (2002)

Yrkesutdanning 66,4 % av den yrkesutbildade arbetskraften (gymnasienivå eller högre) är kvinnor (2002)

Helse

Alle helse- og omsorgstjenester er gratis

Spedbarnsdødlighet 5,9 ‰ (2007), laveste tall i Latinamerika, som har 30 ‰ i gjennomsnitt. Før revolusjonen 1959 hadde Cuba over 60 ‰. Sverige har 3 ‰ (2002)

Medellivslängd 78 år (2007) (före revolutionen 1959: 54 år) Sverige: 80 år (2003) Latinamerika: 70 år (2002). Drygt 1 800 kubaner är över 100 år gamla, vilket gör Kuba till landet med högsta andelen 100-åringar i förhållande till folkmängden. (AP 24 maj 2008)

Gjennomsnittlig levealder for menn 76 år (2007) Sverige: 77,5 år (2002)

Gjennomsnittlig levealder for kvinner 80 år (2007) Sverige: 82,5 år (2002)

Legetetthet Antall leger er økt fra 3 000 før revolusjonen til 74 552 (2008). Av disse er 25 000 i utlandet, fordelt på over 73 land. En lege per 151 innbygger (2008) Sverige: En lege per 348 innbygger (2003) Latin-Amerika: En lege per 625 innbygger (2002)

Internationell hälsohjälp Fram till oktober 2008 har fler än 270 000 kubanska specialister arbetat i 160 länder sedan 1960, varav de flesta, 185 000, inom hälsovården i dessa länder. I början på 2008 fanns 37 000 kubaner inom hälsovården i 73 länder. Samtidigt studerade 30 000 ungdomar från Afrika, Asien och Latinamerika medicin på Kuba.

Inom "Operación Milagro" (Operation Mirakel), har till mitten av 2008 1,2 miljoner människor i 33 länder gratis genomgått ögonoperationer och fått synen åter.

Enligt senaste rapporten (juni 2008) från UNESCO-utvärdering av utbildningen i Latinamerika var Kuba bäst bland de länder som granskats.

Antall sykehus 217 (2008)

Antall senger på sykehus 43 434 (2008)

Antall bloddonorer 411 984

Utdanning

Skolegang obligatorisk 9-årig grunnskole. All utdanning, inkludert universitetsstudier er gratis.

Lese- og skrivedyktighet Hele befolkningen: 96,8 %, ungdom 15-24 år: 99,8 % (2002) Før revolusjonen i 1959: 78 %

Antal elever/lärare Lågstadiet: 11 Mellanstadiet: 11,4 Högstadiet: 6 (2001)

Universitetsstuderanden 201.832 (2003-04) varav 64 % kvinnor. Inkl. deltidsstuderanden är totala antalet över 300.000.

Antall lærere 298 687 (2008)

Antall skoler 12 175 (2008)

Andel av befolkningen under utdanning 2 974 939 (2008)

Religion

Ca 15 % av befolkningen tillhör något religiöst samfund. Ca 15 % betraktar sig som ateister.

Katolska kyrkan 600 kyrkor

Protestantiska samfund 54 samfund, 900 kyrkor; baptister, presbyterianer, metodister, frälsningsarmén m.fl

Judiska församlingen 3 synagogor i Havanna

Andra samfund muslimer, buddister, grekisk-ortodox katolska m.m.

Frimurarloger 25.000 medlemmar i flera hundra loger

Santería Santería, som utövas i hemmen, är den största folktron; en sammansmältning av afrikanska riter och katolicism.

Økonomi

Bruttonationalprodukt, BNP per invånare

2.800 US dollar/inv. (2003) Sverige: 26.800 US dollar/inv. (2003)

USA:s blockad mot Kubas och utestängningen från internationella kreditinstitutioner, minskar drastiskt värdet av Kubas valuta peson på den internationella marknaden, vilket starkt påverkar framräkningen i US dollar av BNP, som är värdet av landets totala konsumtion av produkter och tjänster plus bruttoinvesteringar plus värdet av exporten minus importen.

Økonomi, fortsettelse

Levestandard På Kuba är alla garanterade basföda till låg kostnad, avgiftsfri sjukvård och mediciner. Utbildningen i skolorna och universitet är kostnadsfri och inkluderar läromedel och logi om så behövs. 80 procent av kubanerna äger sina bostäder och övriga betalar en låg amortering, högst 10 procent av lönen. Kulturevenemang är antingen gratis eller så är entréavgiften låg. Kubanerna är således ej så beroende av lönen eller studiestipendiet eller pensionen som vi i Sverige är. I kapitel 28 i boken KUBA en annan värld är möjlig, utgiven av Svensk-Kubanska Föreningen, återges en belgisk rapport som undersökt kubanernas verkliga levnadsstandard och gör jämförelser med övriga Latinamerika. De 10 procenten rikaste på Kuba har en samlad inkomst som är mindre än tre gånger så stor som de fattigaste tio procenten. I Latinamerika som helhet är motsvarande skillnad 100 mot en och i USA 20 mot en. Den som har det bäst ställt bland de tio procenten fattigaste kubanerna, har bättre levnadsstandard än alla de 60 procenten fattigaste i Latinamerika som helhet.

Sysselsatta i jordbruk, skogsbruk, fiske 23 % (2000) Sverige: 2 % (2003)

Sysselsatta i industri, samfärdsel 24 & (2000) Sverige: 24 % (2003)

Sysselsatta i tjänste- produktion och service 53 % (2000) Sverige: 74 % (2003)

Ägande Den ekonomiska verksamheten sker till största delen inom samhällsägda företag och inom jordbruket i kooperativ form.

Jordbrukskooperativ, småbönder, organopónicos Jordreformerna 1959 och 1963 gav jord till de som brukade den. Idag finns över 200.000 småbönder varav de flesta har sammanslutit sig i jordbrukskooperativ (372.000 hektar vilket är ca 10% av allt jordbruksland (JL) /Statistik från 1997/) eller kredit/service- och försäljnings- kooperativ (ca 13 % JL). Ca 20.000 småbönder ej anslutna till kooperativ finns (ca 4% JL). 1993 började uppdelning av de stora statsjordbruken i nya kooperativ Undidades Básicas de Producción Cooperativa (ca 45% JL). Kvarvarande statsjordbruk och militärens självförsörjningsjordbruk utgör ca en fjärdedel av jordbruksarealen. I Kubas städer har tusentals stadsträdgårdar - organopónicos - skapats på ledig mark där idag (uppgifter från våren 2004) 320.000 personer bedriver ekologisk produktion av grönsaker på 38.000 ha.

Egenföretagare Ca 300.000, som inkluderar de ca 200.000 självägande småbondefamiljer som tilldelades jord genom jordreformerna strax efter revolutionen 1959. Övriga egenföretagare finns bland kategorier såsom hantverkare, rumsuthyrning, torghandel, paladares, pizzerior, frisörer etc.

Utländska bolag Utländska bolag är verksamma inom samriskföretag med Kuba som majoritetsägare.

Turismen Drygt 2 miljoner turister sedan 2006

Valuta Kubansk peso ≈ 30 öre (2004) Konvertiibla peson är värda knappt 1 euro. Turister växlar företrädesvis euro till konvertibla pesos. Dollar används numera knappast, eftersom USA lyckats bötfälla banker i en rad länder för att de har hanterat dollar som Kuba förtjänat.

Viktigaste exportvaror Tjänsteexport i form av humankapital, främst kubansk sjukvårdspersonal, lärare, idrottstränare med flera. Socker, nickel, tobak, fisk, mediciner, citrus, kaffe.

Exportländer Latinamerika, Nederländerna, Ryssland, Canada, Spanien, Kina m.fl.

Viktigste importvarer Olje, mat, maskiner/utrustning, kjemikalier

Importländer Kina, Venezuela, Spanien, Italien, Frankrike, Canada, m.fl. Handelsutbytet med övriga Latinamerika växer snabbt.

Republikken Cuba

Besluttende organger Högsta beslutande organ och beslutande församling: Nationalförsamlingen, Kubas parlament.

Valg til Nasjonalforsamlingen De 614 ledamöterna till Nationalförsamlingen väljs vart femte år i allmänna, hemliga, direkta val med ett personvalssystem och utan medverkan av partier. 2008 var valdeltagandet 94,7 %. Blankröster: 3,7 % och 1 % av rösterna var ogiltiga.

Valg til Provinsforsamlingen Val av 1 201 delegater till de 14 provinsförsamlingarna äger rum samtidigt med valen till Nationalförsamlingen

Valg til kommunestyre Valen till kommunförsamlingarna äger rum med 2,5 års mellanrum efter öppna nomineringar på grannskapsnivå.

Statssjef og regjering Nationalförsamlingen väljer statschef och regering.

Stemmeberettiget alder 16 år

Høytidsdager

1. januar Revolusjonens seier, 1959

19. april Seieren ved Playa Girón (Grisebukta), 1961

26. juli Opprørets dag: Angrepet mot Moncada-kasernen i Santiago de Cuba, 1953

8. oktober Minnet av Che Guevara 1967

Kultur

Publiserte bøker 2285 (2008)

Publiserte filmer 135 (2008)

Antall biblioteker 389 (2008)

Kilder:

Human Development Report 2004 FN:s UNDP - UNICEF Country Info - Kubas regering - Boka "Cuba - en bedre verden er mulig" - 

Selvstendig fra Spania 1898, men dominert av USA fra da til 1. januar 1959, da revolusjonen seiret.

Styresett: Folkevalgt nasjonalforsamling med frie valg (der ingen partier kan blande seg inn i nominasjons-,eller valgprosessen).

President: Raol Castro 

14 ordinære provinser samt den spesielle provinsen Ungdomsøya (Isla de la Juventud) hvor ca. 20 000 ungdommer fra Den tredje verden har fått gratis utdanning. Provinsen styres av ungdommene selv.

Kvinneandel i yrkeslivet (1996): ca 47%.

Utdanning: All utdanning (fra førskole til universitet og høgskole) er gratis. Ca. 42% av Cubas befolkning er under utdanning.


Helsestell: Alt helsestell, inkludert tannhelse, er gratis. Barn har helse- og tannkontroll hver sjette måned, voksne én gang pr. år.

Spedbarnsdødelighet 2000: 6.4 pr. 1000 i første leveår, som er lavest i hele Amerika (USA har ca. 8 men i visse områder som Harlem og Washington DC mer enn 20).

Internasjonal solidaritet er et hovedelement i Cubas politikk:

*Har gitt behandling på Cuba til mer enn 14 000 stråleskadde barn og mer enn 4000 voksne fra Tsjernobyl (langt mer enn hele verden for øvrig).

*Har i perioder hatt flere leger/helsepersonell i tredje verden enn alle verdens land for øvrig til sammen.

*Landet deltok med mer enn 30 000 soldater i frigjøringskampen for Angola og Namibia, mot Sør-Afrikas (Apartheid) okkupasjon av landene.

Uttalelse av Nelson Mandela (Sør-Afrikas første president etter frigjøringen) i 1999: ”Uten Cuba’s hjelp hadde vi ikke hatt vår frihet nå.”

*I 2000 tilbydde Cuba seg å ta i mot 5000 studenter fra Latin-Amerika til gratis utdanning til leger i Cuba. Mer enn 2000 studenter har allerede startet på utdanningen (i Cuba).

*Når FN’s Hovedforsamling holdt sitt møte i 2000 tilbydde Fidel Castro FN 6000 leger for tjeneste i Den tredje verden (Cuba har mer enn 65 000 leger).

* Cuba gir også legeutdanning til fattige studenter fra det sørlige USA.

*På grunn av USAs ulovlige blokade har cubanerne store problemer med å få kjøpt medisiner, sykehus-materiell, mat, forbruksvarer, osv. Dette fører til at mange, særlig svake barn, gravide kvinner og eldre dør, mens titusener andre lider, som følge av blokaden. FNs hovedforsamling 2000 fordømte USAs ulovlige blokade og krevde den opphevet, for niende året på rad. Kun Israel og Marshal-øyene støttet USA i FN når det gjelder denne skammelige blokaden. I en slik situasjon bør vi alle hjelpe Cuba, og som FN, fordømme blokaden!



Oslo 15. mai 2001. Hilsen styret i Cubaforeningen i Norge